Moderniseringen av svensk fondreglering - vad fondbolag och AIF-förvaltare behöver göra

Riksdagen beslutade den 26 maj 2026 att anta lagändringarna i proposition 2025/26:186, En starkare fondmarknad. Ändringarna träder i huvudsak i kraft den 1 juli 2026 och innebär omfattande ändringar av det svenska fondregelverket. För fondbolag och AIF-förvaltare är fyra områden särskilt viktiga: krav på likviditetshanteringsverktyg, moderniserade inlösensregler, fondandelar på handelsplats och nya regler för långivande alternativa investeringsfonder. 

De centrala ändringarna för fondbolag och AIF-förvaltare genomförs huvudsakligen genom ändringar i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder ("LAIF") och lagen (2004:46) om värdepappersfonder ("LVF"). Ändringarna syftar till att stärka konkurrenskraften och motståndskraften på den svenska fondmarknaden samt anpassa svensk rätt till ändringar i AIFMD och UCITS-direktivet. Reglerna innebär bland annat att berörda aktörer behöver se över fondbestämmelser, interna riktlinjer, investerarinformation, rapporteringsprocesser och operativ beredskap.

Likviditetshanteringsverktyg

En av de mest praktiskt betydelsefulla förändringarna är att fondbolag och AIF-förvaltare behöver arbeta mer strukturerat och dokumenterat med likviditetshanteringsverktyg. Fondbolag och AIF-förvaltare som förvaltar öppna fonder ska för varje berörd fond välja minst två likviditetshanteringsverktyg, som kan användas i andelsägarnas intresse för att hantera fondens likviditet. De likviditetshanteringsverktyg som kan väljas är: 

1. inlösenspärrar, 
2. förlängning av uppsägningstid, 
3. överföring av fondtillgångar vid inlösen, dvs. inlösen in natura, vid inlösen av andelar som innehas av professionella investerare.
4. inlösenavgift, 
5. avgift för utspädningsskydd, 
6. svingprissättning (swing pricing), och
7. dubbel prissättning. 

För värdepappersfonder och specialfonder ska valda verktyg och villkoren för användning framgå av fondbestämmelserna. För öppna alternativa investeringsfonder som inte är specialfonder ska de valda verktygen anges i fondens fondbestämmelser, bolagsordning eller motsvarande regelverk. AIF-förvaltaren ska också skriftligen underrätta Finansinspektionen om de valda verktygen, om valet inte redan har anmälts som en väsentlig ändring. 

Fondförvaltare bör dokumentera varför valda verktyg är lämpliga för varje fond, med hänsyn till bland annat fondens struktur, investeringsstrategi, likviditetsprofil, handelsvillkor och investerarkrets. Fondbolag och AIF-förvaltare ska även ha riktlinjer och förfaranden för hur de valda likviditetshanteringsverktygen ska tillämpas. Riktlinjerna och förfarandena ska lämnas in till Finansinspektionen. 

Det innebär att styrdokument, beslutsprocesser, operativa rutiner och dokumentation om aktivering och avaktivering av likviditetshanteringsverktyg behöver ses över. För befintliga värdepappersfonder och specialfonder ska detta arbete hanteras inom ramen för tillämpliga övergångsbestämmelser.

Reglerna om inlösen moderniseras

Kravet på omedelbar inlösen enligt 4 kap. 13 § LVF ersätts med en ordning där fondandelar löses in när fonden är öppen för inlösen. Från och med den 1 juli 2026 ska värdepappersfonder som huvudregel vara öppna för inlösen minst två gånger per månad med skäligt mellanrum. En fond får dock vara öppen för inlösen en gång per månad om det är motiverat med hänsyn till andelsägarnas intressen. Syftet är bland annat atten väl avvägd inlösenfrekvens kan minska risken för att vissa andelsägare gynnas framför andra vid större utflöden ur fonden. För specialfonder gäller fortsatt särskilda och mer flexibla inlösenarrangemang, med krav på möjlighet till inlösen minst en gång per år. 

Fondbolag får kräva att en andelsägare begär inlösen viss tid före inlösendagen. Uppsägningstiden får inte överstiga 10 bankdagar och ska anges i fondbestämmelserna.

Fondförvaltare behöver tydligt skilja mellan bryttidpunkt, uppsägningstid, inlösendag och utbetalning av inlösenlikvid. Inlösenlikvid ska betalas ut så snart som möjligt efter att fondandelen lösts in. 

Fondandelar på handelsplats

Lagändringarna innebär att undantag från kravet på inlösen på andelsägarens begäran kan gälla för fondandelar som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en MTF-plattform, under förutsättning att det är säkerställt att det noterade värdet inte väsentligt avviker från fondandelsvärdet. Reglerna omfattar alltså inte bara reglerad marknad, utan även multilateral handelsplattform.

Det blir också möjligt att låta en andelsklass i en värdepappersfond eller specialfond vara upptagen till handel på en reglerad marknad eller en MTF-plattform, samtidigt som andra andelsklasser i samma fond kan distribueras och hanteras på traditionellt sätt. En fond kan därmed kombinera en börshandlad andelsklass med en eller flera andelsklasser där fondandelarna även fortsättningsvis tecknas och löses in genom fondbolaget eller sedvanliga distributionskanaler.

En sådan struktur kräver godkända fondbestämmelser och att fondbolaget eller AIF-förvaltaren hanterar de intressekonflikter som kan uppstå mellan andelsklasser. För fondförvaltare kan reglerna skapa nya möjligheter till mer kostnadseffektiv distribution och stärkt konkurrenskraft, men de kräver samtidigt en tydlig operativ och rättslig modell för prissättning, handel, information och likviditetshantering.

Långivande alternativa investeringsfonder¹

AIFMD II inför ett harmoniserat regelverk för alternativa investeringsfonder som ger ut lån. Reglerna omfattar både direkta lån och indirekta lån där en annan aktör formellt beviljar lånet men fonden eller AIF-förvaltaren medverkar till att strukturera lånet eller fastställa dess egenskaper innan fonden får exponering mot lånet.

AIF-förvaltare som förvaltar fonder med direkta eller indirekta lån, eller sådana låneexponeringar som innebär att fonden omfattas av reglerna för långivande alternativa investeringsfonder, ska ha ändamålsenliga riktlinjer och förfaranden för kreditgivning, löpande kreditriskbedömning samt administration och övervakning av kreditportföljen. Riktlinjerna ska hållas uppdaterade och ses över minst årligen.

Alternativa investeringsfonder får inte lämna direkta eller indirekta lån till bland annat AIF-förvaltaren, dess personal, fondens förvaringsinstitut, vissa delegerade enheter eller vissa koncernbolag. Reglerna omfattar även begränsningar av finansiell hävstång för långivande alternativa investeringsfonder.

AIF-förvaltare ska också säkerställa att en alternativ investeringsfond som de förvaltar inte ger ut konsumtionslån till konsumenter i Sverige. Däremot förbjuds inte bostadskrediter eller överbryggningskrediter till konsumenter i Sverige, och inte heller förvaltning av redan beviljade konsumentkrediter

Övriga ändringar

Lagändringarna innebär också skärpta krav på delegering, intern organisation och rapportering. AIF-förvaltare behöver ha tillräckliga resurser och faktisk förmåga att styra och följa upp utlagda funktioner och utlagda tjänster. 

Mer information kan behöva lämnas om verksamhetens organisation, delegerade funktioner och interna resurser. Vissa EU-krav på information och rapportering skärps även för avgifter och kostnader, exponeringar mot lån, särskilda investeringsstrukturer och delegeringsarrangemang.

Vad behöver fondbolag och AIF-förvaltare göra nu?

Inför ikraftträdandet den 1 juli 2026 bör fondförvaltare påbörja arbetet med att uppdatera fondbestämmelser, informationsbroschyrer, faktablad, interna riktlinjer, systemstöd och distributionsflöden. För befintliga värdepappersfonder och specialfonder gäller särskilda övergångsbestämmelser som innebär att ansökan om godkännande av ändrade fondbestämmelser med anledning av valda likviditetshanteringsverktyg och inlämning av riktlinjer och förfaranden ska ske senast den 30 december 2026. AIF-förvaltare bör särskilt se över information om kostnader, avgifter och villkor för användning av likviditetshanteringsverktyg. 

AIF-förvaltare med kreditstrategier bör analysera om fondens investeringar omfattar direkta eller indirekta lån och om fonden omfattas av reglerna för långivande alternativa investeringsfonder. De bör också se över riktlinjer för kreditprövning, riskhantering, låneadministration och övervakning av kreditportföljer. 

Kommande skatte- och strukturfrågor

Reformarbetet omfattar även frågor som inte ingår i de beslutade lagändringarna per den 1 juli 2026. Regeringen har lämnat en lagrådsremiss om skatterättsligt transparenta värdepappersfonder för vissa institutionella investerare, med föreslaget ikraftträdande den 1 januari 2027. Därutöver har Fondmarknadsutredningen föreslagit en ny associationsrättslig fondstruktur, fondandelsbolag, med rörligt andelskapital.

Dessa förslag är inte en del av den omedelbara implementeringen av de nya reglerna om likviditetshanteringsverktyg, inlösen, handelsplatsnoterade andelsklasser och långivande alternativa investeringsfonder. De är däremot relevanta för fondbolag och AIF-förvaltare som överväger nya fondstrukturer, institutionella produkter eller svensk etablering som alternativ till utländska fondstrukturer. Berörda aktörer bör därför följa lagstiftningsprocessen och vid behov samordna den regulatoriska analysen med en skatteanalys.

DLA Piper följer utvecklingen, inklusive ändringarna i LAIF, LVF och Finansinspektionens föreskrifter. För mer information om regeländringarna, deras praktiska betydelse, samt rådgivning kring framtida affärsmöjligheter på fondområdet, kontakta Johan Lagerblad och Joel Montin. 

¹ DLA Piper har tidigare analyserat reglerna för långivande alternativa investeringsfonder mer ingående. Se FI vill förbjuda AIF:er att ge ut konsumtions- och bolån, samt andra nyheter om regelverket för långivande AIF:er, FI vill förbjuda AIF:er att ge ut konsumtions- och bolån, samt andra nyheter om regelverket för långivande AIF:er.