FI vill förbjuda AIF:er att ge ut konsumtions- och bolån, samt andra nyheter om regelverket för långivande AIF:er

Långivande alternativa investeringsfonder

Fondmarknadsutredningen presenterade i maj i år delbetänkandet SOU 2025:60. Delbetänkandet innehåller lagförslag för att stärka den svenska fondmarknadens konkurrenskraft internationellt samt för att anpassa den svenska fondregleringen till AIFMD II[1]. En nyhet i AIFMD II, som ska implementeras i svensk lagstiftning, är detaljregleringen av långivande alternativa investeringsfonder ("AIF:er"), ett verksamhetsområde som tidigare har varit oreglerat för AIF-förvaltare. 

Långivande AIF:er ska definieras som AIF:er

• vars investeringsstrategi huvudsakligen är att ge ut lån, eller
• vars utgivna lån har ett nominellt värde som utgör minst 50 procent av fondens nettotillgångsvärde.

Ett antal nya regler införs för långivande AIF:er, däribland:

• Krav på riskhantering och kreditbedömning: Långivande AIF:er måste ha formaliserade processer för riskhantering, strukturer för kreditbedömning samt löpande administration och övervakning av kreditportföljer. Dessutom införs krav på utökad rapportering och informationsgivning samt anpassning av IT- och riskhanteringssystem.
• Långivande AIF:er ska som huvudregel vara slutna: Undantag för öppna långivande AIF:er får ges endast om AIF-förvaltaren kan visa att fondens system för hantering av likviditetskriser är förenligt med fondens investeringsstrategi och inlösenpolicy.[2]
• Förbud mot koncerninterna lån: Lån får inte ges till enheter inom samma koncern som AIF-förvaltaren ingår i. Här gäller dock vissa undantagsregler för riskkapitalfonder.
• Krav på bibehållande av risk: Som huvudregel ska minst fem procent av det nominella värdet av varje lån behållas i AIF:en.

Lagändringarna ska träda i kraft den 16 april 2026. För långivande AIF:er som bildats innan den 14 maj 2024 gäller vissa övergångsbestämmelser till och med april 2029.

En noterbar detalj i AIFMD II är att beslut om huruvida AIF:er ska tillåtas ägna sig åt konsumtionslångivning och bolån har överlämnats till de enskilda medlemsstaterna. På den punkten har den särskilda utredaren i delbetänkandet meddelat att frågan lämnas till lagstiftaren. 

Finansinspektionens remissvar: Förbjud AIF:er från att ge krediter till konsumtion och bolån

I sitt remissvar, som publicerades den 30 september, är FI tydlig och rekommenderar att regeringen utnyttjar AIFMD II:s öppning för att införa nationell reglering genom att införa ett förbud för AIF:er att ge ut lån till konsumenter, innefattande konsumtionslån och bolån.

FI motiverar sin ståndpunkt med att svensk konsumentkreditreglering de senaste åren har skärpts i syfte att öka skyddet för konsumenter. Att samtidigt öppna för långivande fonder på konsumentkreditmarknaden skulle vara inkonsekvent med denna utveckling.

Vidare motiveras förbudet för AIF:er att ge ut bolån med argumentet att den svenska bolånemarknaden är säregen och att ett stort ansvar ligger på de aktörer som ger ut bolån. Svenska bolån avser generellt omfattande belopp, har långa löptider och, till skillnad från många andra EU-länder, korta räntebindningstider. Detta innebär att svenska konsumenter är utsatta för potentiella likviditetsproblem hos AIF:er, såsom refinansieringsrisk eller inlösentryck. Förändringar på bolånemarknaden bör därför hanteras med försiktighet, enligt FI. Vidare konstaterar FI att den rättsliga grunden för AIF:ers bolåneverksamhet är oklar och att kompletterande EU-regler saknas. Tills rättsläget är tydligare anser FI att ett förbud bör införas.

----

Senast den 30 november ska slutbetänkandet av fondmarknadsutredningen publiceras. Då väntas bland annat svar ges kring ny reglering avseende möjligheten att starta upp associationsrättsliga fonder med rörligt aktiekapital.

DLA Piper följer utvecklingen på fondområdet och kommer under hösten att publicera analyser av regelverksändringar med anledning av AIFMD II samt översynen av den svenska fondregleringen. 

Kontakt: Joel Montin